Efter en lång, varm dusch och en stund på spikmattan känner jag mig nu på g igen. Funderade, när jag stod i duschen, på operationen. Hur allt kommer att gå. Hur jag kommer att må. Om jag kommer ha ont. Om jag kommer bli bättre. Om jag kommer slippa mina anfall. Hur det ser ut där inne. Hur mina chanser att få barn ser ut...
Jisses, man blir ju trött av att bara tänka.
Man "brukar" ju bli bättre, samtidigt som jag vet att många INTE blir det. Det är svårt att svara på. Jag blev ju bättre direkt, men fick tillbaka cystorna efter 9 månader... Och sedan senaste operationen 2 år sedan har jag INTE varit smärtfri vid höger äggstock alls. Så det är lite olika. Man har också alltid störst chans att bli gravid efter operationen. Så en tanke inför den dagen är att faktiskt göra en titthålsoperation och sedan försöka bli gravid när dom "rensat" rent. (Ja, jag vet, det låter för äckligt... :)
SvaraRaderaKram
Vilken fin blogg du har! Som du skriver tidigare, det är väldigt lätt att känna sig ensam med sjukdomen, utan någon att prata med. Därför är det så skönt att kunna gå till din blogg och läsa och fundera över sånt som faktiskt är lika både för dig och mig.
SvaraRaderaMia:
SvaraRaderaMjo, men jag är 17 år. Ska jag bli gravid nu tycker du?? Hur skulle det gå till? Framtiden? Jobb? Pengar??
Hoppas verkligen att jag kan bli bra.
Anonym:
Tack för fina ord. Uppskattar att du läser och tycker om min blogg.
Kram
Nej, jag menar inte att du ska bli gravid nu...kanske en aaaaning tidigt ;) Men när det närmar sig, då kan du göra en titthålsoperation, för då blir man lättast gravid, direkt efter en operation, då dom rensat bort allt som inte ska vara där. Men vänta du några år ;)
SvaraRaderaSen är det ju en stooooor fördel att du fått diagnosen i så unga år. Det betyder att du får behandling tidigt och chansen för stora endohärdar minskar, vilket är bra.
Jag tex åt inte några P-piller eller något under flera år, för jag mådde så dåligt av det. Det betydde att jag blödde jättemycket och varje gång man blöder så "spär" man ju på endon.
Sen är det ju faktiskt så att du visst kan få barn. Det vet man ju inte. Jag hoppas på det och håller tummarna.
Kram Mia1973
Jag tänkte väl! Haha. 17 år och inget jobb, ingen utbildning och plötsligt en liten, dessutom PLANERAD bebis kändes inte riktigt 100. ;)
SvaraRaderaMen tack så mycket för det tipset, det lär jag ha med mig genom hela livet!
Mjo, jag är lite orolig nu. Har ett uppehåll så ska få mens nu, vilket känns sådär... Men men, hoppas jag klarar mig lindrigt.
Tusen tack. Jag med!
Kram