Lillen min är snart hela 6 månader och jag har minst sagt händerna fulla. Han har nyligen lärt sig att sitta och det är ju så himla kul! Min lilla stora kille ;)
Igår var första gången på länge som jag hade så pass ordentliga känningar av endon att jag tvingades ta smärtlindrande. Kändes lite tufft att bli påmind, jag hade helt ärligt glömt bort det lite grann nu när jag mått relativt bra ett tag och som sagt har fullt upp dygnet runt.
Hade även ont imorse, så vi får väl se om det eskalerar. Förhoppningsvis inte!
Idag har vi varit på barnloppis. Helt löjligt roligt att fynda för nästan inga pengar alls. Och så var både mormor och morfar också med, som skiftades om att ropa: "jag tar det!" Hittade en spis från Brio för TIO kronor, men det var tyvärr en som hann roffa åt sig den precis innan mig.
Men det blev massvis ändå; filt, böcker, pussel mm mm.
Nu har jag precis powernapat. Har blivit en jäkel på att sova effektivt sedan Elliot föddes. 25 min och jag är fit for fight igen, haha!
Men! Det jag skulle komma fram till kära läsare och endosystrar var att...
Jag kanske inte skriver så mycket nytt här inne numera. Jag har helt ärligt inte så mycket att skriva om, om inte detta ska bli en blogg som handlar om mitt liv som förälder. Men, jag hoppas att bloggens alla tidigare inlägg och fakta ska komma att kunna hjälpa åtminstone någon. Och så finns jag här i bakgrunden så om ni vill ha kontakt med mig bara lägg en kommentar, för dom kommer på min mail så alla dom ser jag och svarar på så fort jag har tid.
Önskar er alla en fin, smärtfri sommar.
På återseende! Så småningom.
