söndag 24 april 2011

Diagnostiserad 1 månad

En månad har passerat. En månad har gått sedan jag låg på operationsbordet för att senare få veta att jag är obotligt sjuk. Det känns okej. Långt innan operationen var jag ändå nästan helt säker på att det var endometrios jag lider av, men visst, att få höra helt säkert är ändå en annan grej.
Jag tror att jag kommer att kunna leva ett normalt liv. Jag har inte lika ont i magen lika ofta längre. Ibland kan jag få ont, ex om jag druckit alkohol, men jag vet inte om det beror på endometriosen eller inte. Jag känner mig inte heller sjuk. Inte på det viset folk tror att jag gör. Brukar få frågan, ''men hur känns det att aldrig mer kunna svara att du är helt frisk?'' Ja, hur känns det? Det är väl lite blandat. Jag går ju inte och tänker att jag är obotligt sjuk när jag inte har ont eller mår dåligt pga. sjukdomen, så det är lite svårt att svara på. Jag tänker inte heller på mig själv som obotligt sjuk hela tiden. Sen finns vetskapen där alltid, att jag är sjuk, och oron för framtiden, kommer jag få ont? Kommer det vara svårt att få barn? Kommer jag behöva opereras igen? Hur många gånger i så fall? Men jag försöker att tänka positivt. Leva i nuet. Ta vara på de sista åren som tonåring jag har kvar. Jag har redan missat för många pga. smärta så att gräva ner sig i någon sorts depression nu vore bara dumt. Jag ska försöka leva livet, ett normalt tonårsliv, och får jag hinder, som hindrar mig från diverse kul grejer, då får jag ta den sorgen då. 

7 kommentarer:

  1. Nu går jag och väntar på min operation som är om 2,5 vecka. Dom ska ta bort min cysta och endohärdar och hoppas sen att kunna bli gravid.. Vet inte om det kommer bli titthål eller bukoperation. Vill bara slippa smärtorna jag har vid tant röd besök. Har knappt ont annars...

    SvaraRadera
  2. Hej Magdalena!
    Vad skönt att du fått en tid för operation. Har du opererats tidigare? Ja, ush ja dom smärtorna är inget man vill ha. Önskar dig all lycka till och håller tummar och tår för dig att du strax ska kunna bli med barn!
    Memme

    SvaraRadera
  3. Ifjor blev jag opererad för utomkveds och det är pga endon som ägget fastnade i äggledaren av mycket sammanväxningar. Men jag har aldrig blivit opererad tidigare för endo. Tack så mycket. Nu när det har gått 1 månad sen din operation har du märkt av din endo eller du går på medicin nu för att hålla det borta?

    SvaraRadera
  4. Tråkigt att höra! Hoppas som sagt att allt blir bra med dig nu.
    Det känns bra. Jag mår bättre än på länge. Har inte alls särskilt mycket känningar, kan vara enstaka gånger, men inte alls så som förr. Jag äter Mercilon p-piller för att hålla endon borta och för att korta ner mensen till 4-5 ggr per år. Håller tummen att det funkar annars får jag testa en tyngre metod.

    SvaraRadera
  5. Endometrios tillhör en av dom moderna sjukdomarna.

    http://gluten-celiaki.blogspot.com/2011/04/endometrios-glutenintolerans-celiaki.html

    SvaraRadera
  6. Micke, det känner jag till. Jag vet precis vad jag lider av, och undrar därför varför du kommenterar detta? Även fast det är en vanlig sjukdom kan man vara ledsen över att man blivit sjuk.

    SvaraRadera
  7. Hej
    är 27årig tjej från Linköping och jag kan inte annat säga.. men jag känner så väl igen dina tankar. Kring barn, kring framtid, kring smärta osv osv.
    Varför just vi skulle drabbas av denna helvetes sjukdom förblir en gåta

    SvaraRadera